Den intellektuellt amputerade har ett “lagomjobb” och får sin näring från folks miserabla lidande. Han har det ju ändå lite bättre! Till efterrätt går det bra med rediga fördomar. Sedan han besökte den melankoliska byråkraten och nekades hjälp för 20 år sedan, så smittades han av dennes livssyn. Han tror att allt skvaller är sant och önskar att han kunde göra en kraftansträngning - men det är för jobbigt. Insikt och kunskap genom andra, är ord lika främmande som ett annat språk... från något sådant där konstigt land... Ja, bättre klaga och vara lagom. Vad nu lagom är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar